Search results

Markus Lahtinen, universitetsadjunkt och forskare på Institutionen för informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, tillträdde maj 2024 som ordförande för tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS). SNOS-nätverket är en ledande aktör inom säkerhets- och trygghetsfrågor. Genom att driva opinionsbildning och sprida nyheter via sina plattformar SecurityUser.com och den internat

https://www.ehl.lu.se/artikel/markus-lahtinen-ny-ordforande-sakerhet-naringsliv-och-samhalle-1 - 2025-12-13

Det sjukdomsalstrande proteinet tau tycks ansamlas fortare hos kvinnor än män. Det visar en studie från Lunds universitets strategiska forskningsområde MultiPark och Skånes universitetssjukhus. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain. Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. Fler kvinnor än män drabbas av minnesproblem på

https://www.lu.se/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor - 2025-12-14

Alla delar av samhället måste bli mer hållbara om vi ska uppnå de globala hållbarhetsmålen. Men vad innebär det att vara en hållbar organisation? Hur ska man mäta, jämföra och förstå sina egna och andras prestationer inom hållbarhetsområdet? Dessa frågor är i fokus för ett nytt samverkansinitiativ vid Lunds universitet. Hållbarhetsfrågorna är också i rampljuset i den aktuella bolagsrankning som Lu

https://www.lu.se/artikel/samverkansinitiativ-antar-utmaningen-att-mata-hallbarhet-i-organisationer - 2025-12-14

Det har tidigare varit svårt att hitta DNA-mutationer i spermier, eftersom förändringarna är ovanliga och de flesta sekvenseringstekniker har stor felmarginal. Nu har forskare vid Lunds universitet gjort en pilotstudie, där de undersökt spermie-DNA och likheten med mutationer hos barn, med hjälp av avancerad duplexsekvensering. Nästan 80 procent av alla nyuppkomna mutationer hos barn kommer från p

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-mojliggor-identifiering-av-mutationer-i-spermier - 2025-12-14

I ett projekt vid Lunds universitet tränas en AI-modell till att hitta de bröstcancerpatienter som kan avstå ingrepp i armhålan. Modellen analyserar tidigare outnyttjad information i mammografibilder, och ringar med hög träffsäkerhet in den individuella risken för metastaser i armhålan. I en nyligen avslutad studie visar modellen att drygt 40 procent av dagens armhåleingrepp skulle kunna undvikas.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-ai-modell-fran-lund-med-stor-potential-att-minska-kirurgi-i-armhalan-vid-brostcancer - 2025-12-14

Årets största anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse går till Vinay S Swaminathan vid Lunds universitet. Han erhåller fem miljoner kronor för sin forskning om hur frisk bröstvävnad utvecklas till tumörer och sprider sig. Vinay S Swaminathans forskargrupp har utvecklat en 3D-modell som efterliknar tumörens mikromiljö i laboratoriet. Tekniken ger nya möjligheter att förstå sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-frisk-till-sjuk-i-3d - 2025-12-14

Nya resultat från en stor registerstudie visar på ett tydligt samband mellan urinvägsinfektion (UVI) hos personer över 50 och olika slags urinvägs- och gynekologisk cancer. - Resultaten tyder på att urinvägsinfektion i denna åldersgrupp kan vara en indikation för cancer, säger Filip Jansåker, men understryker att de allra flesta som drabbas av infektionen inte har cancer. UVI är en väldigt vanlig

https://www.medicin.lu.se/artikel/urinvagsinfektion-hos-personer-50-ar-och-aldre-kan-ge-ledtrad-till-vissa-cancertyper - 2025-12-14

Lymfödem efter huvud- och halscancer, är betydligt vanligare än man tidigare antagit och kan kvarstå länge efter avslutad cancerbehandling. Forskare vid Lunds universitet, har upptäckt att patienter med lägre fysisk aktivitet löper en högre risk att utveckla lymfödem. De har även sett att en lymfscanner objektivt mäter förändringar i tillståndet - en metod som nu har börjat användas i Södra sjukvå

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-minskar-du-risken-lymfodem - 2025-12-14

I oktober meddelade Vetenskapsrådet sina beslut om ett antal utlysningar inom medicin och hälsa 2025. Totalt beviljas drygt 1,2 miljarder kronor för åren 2025–2031. Forskare vid Medicinska fakulteten beviljades totalt 214 500 000 kronor fördelat på 41 bidrag. En av forskarna som tilldelades projektbidrag är farmakologiforskaren Peter Zygmunt. Vi kontaktade Peter Zygmunt för att höra mer om hans fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/jonkanaler-beroring-och-smartforskning - 2025-12-14

SciLifeLab har tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse under våren lanserat ett omfattande nationellt program med 67 forskningsprojekt kring covid-19. Syftet är att bekämpa coronapandemin och sammanlagt får projekten dela på 50 miljoner kronor. Vid Lunds universitet har sex forskningsprojekt fått del av anslaget. - Många av våra forskare har snabbt ställt om sin forskning för att på b

https://www.lu.se/artikel/flera-lundaforskare-bekampar-covid-19-med-stod-fran-scilifelab - 2025-12-14

Hur upplever riskgruppen 70-åringar och äldre, 15 procent av befolkningen, att deras hälsa och vardag påverkas av coronapandemin? Och hur hanterar de det? Det är frågor som en ny studie vid CASE ska besvara. Eftersom studien är COVID-19-relaterad har den snabbehandlats av Etikprövningsmyndigheten och startats upp. Syftet med den rekordsnabbt igångsatta studien "Att tillhöra riskgruppen - Coronapan

https://www.lu.se/artikel/forskare-vid-case-narstuderar-aldres-halsa-och-vardag-i-pandemins-skugga - 2025-12-14

En generös gåva ger skjuts åt forskningen om typ 1-diabetes vid Lunds universitets diabetescentrum. Under våren startade det första projektet som får stöd från stiftelsen som har bildats tack vare gåvan. Diabetesforskaren Helena Elding Larsson ska undersöka om kost och fysisk aktivitet kan förebygga sjukdomen hos små barn med förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes. – Jag känner mig väldigt tacks

https://www.medicin.lu.se/artikel/donation-till-forskning-om-typ-1-diabetes-ger-skjuts-studie-om-kost-och-fysisk-aktivitet - 2025-12-14

En svensk multicenterstudie ledd av forskare vid Lunds universitet visar ett samband mellan låg fiberkonsumtion och förekomst av instabila högriskplack i kranskärlen, sådana som kan utlösa propp och orsaka hjärtinfarkt. Studien kopplar också kostmönstret till plackens sammansättning, alltså hur potentiellt farliga de är. Forskarna har med hjälp av avancerad hjärtavbildning, datortomografi, undersö

https://www.medicin.lu.se/artikel/samband-mellan-fiberfattig-kost-och-farligare-plack-i-kranskarlen - 2025-12-14

Det finns mycket forskning om vilken kost som minskar risken för typ 2-diabetes, men det behövs mer kunskap om hur våra gener påverkar vår förmåga att bryta ner mat. Nu ger en ny studie som har letts av forskare vid Lunds universitet ökat stöd för att variationer i en gen som kallas AMY1 har betydelse för hur våra kroppar tar hand om stärkelserik mat. Ohälsosamma matvanor är en riskfaktor för att

https://www.lu.se/artikel/brodstudie-undersoker-genernas-betydelse-att-bryta-ner-mat - 2025-12-14

En randomiserad klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet har jämfört effekten av intravenös behandling med ketamin mot ECT-behandling vid svår depression. Resultaten stärker bilden av ketamin som en möjlig behandling, men visar också att ECT-behandling hjälper fler. Under senare år har ketamin seglat upp som en ny behandling, eftersom studier visat att det har en antidepressiv effekt.

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-jamfor-ect-och-ketamin-vid-svar-depression - 2025-12-14

Tidigare forskning från Lunds universitet har visat att diabetes kan delas in i fem olika grupper beroende på hur sjukdomen utvecklar sig. Nu visar en ny studie i Nature Genetics att det även finns genetiska skillnader mellan de olika grupperna. En målsättning med forskningen är att bidra till mer individanpassad behandling av typ 2-diabetes. – Ett viktigt fynd i vår nya studie är att det finns ty

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-visar-pa-genetiska-skillnader-mellan-olika-former-av-typ-2-diabetes - 2025-12-14

Idag saknas effektiv läkemedelsbehandling mot svår kronisk andnöd. Ibland behandlar vården med opioidpreparat såsom morfin för att lindra symtomen, men evidensen har varit bristande för om detta hjälper. I en randomiserad fas 3-studie som forskare vid Lunds universitet och ett forskningsnätverk i Australien genomfört, såg man att morfin inte minskade andnöden hos patienterna. Studien publiceras i

https://www.lu.se/artikel/morfinbehandlingens-effekt-pa-patienter-med-kol-och-svar-andnod - 2025-12-14

I alla tider, och över hela världen, har människor tvingats fly på grund av krig, naturkatastrofer eller politisk förföljelse. En individuell men samtidigt kollektiv upplevelse av trauma och nya möjligheter. Forskare vid Lunds universitet har tagit fram digitala verktyg som kan främja fördjupad kontakt mellan lokalsamhällen och tvångsmigranter. Verktygen kan användas av museer och kulturföreningar

https://www.lu.se/artikel/digitala-verktyg-ska-hjalpa-museer-och-kulturforeningar-att-bygga-broar-mellan-lokalsamhallet-och - 2025-12-14

Genom att omprogrammera tumörceller så att de i stället blir till kroppens försvarsceller, vill Filipe Pereira och hans kollegor förbättra dagens cancerbehandlingar. Just nu patrullerar några av immunförsvarets viktigaste spelare, de dendritiska cellerna, din kropp i jakt på främmande ämnen. Hittar de något misstänkt bryter de ned ämnet i mindre bitar, antigen, som visas upp för kroppens lymfocyte

https://www.lu.se/artikel/programmerar-om-cancerceller-till-immunforsvarare - 2025-12-14

Sällan förr har det varit så stort fokus på parlamentets arbete som efter det senaste valet. När tidigare har det exempelvis skrivits så mycket om vem som blir ordförande för de olika utskotten? Men det är bra att riksdagen uppmärksammas eftersom det är där makten ligger, säger statsvetaren Simon Davidsson som i dagarna lägger fram en avhandling om parlamentarism. Simon Davidsson har undersökt par

https://www.lu.se/artikel/nya-tider-ger-storre-fokus-pa-riksdagens-arbete - 2025-12-14